Lev Improviserande

Lev improviserande är en föreställning där unga får vara med och skapa en egen föreställning tillsammans med proffessionella skådespelare. Ni får komma med förslag och skådespelarna spelar upp scenerna. 

Kom till teatern med din klass en morgon då det passar. Lämpar sig speciellt för högstadiet och gymnasiet.

Så här kan det gå till...
Gruppkultur och tillit

Ledaren av dramaövningar bör vara medveten om att gruppkultur är något som skapas tillsammans. Att fokusera på gemenskap och utforskande snarare än prestation och resultat är viktigt. Det säker tröskeln och gör stämningen öppen. Att  uppmuntra varandra att våga komma med förslag skapar tillit.

I en trygg grupp vågar jag lita på de andra, leva mig in i roller, kasta mig ut i nya situationer och visa känslor som känns äkta. Genom de tillitsövningar och samarbetsuppgifter kan man bygga upp trygghet i gruppen vilket är en bra grund för arbetet. 

 

Att improvisera handlar om att följa infall, och säga det första som dyker upp. Det är ofta då våra fördomar kommer fram, tex de stereotypa bilder och ide´er vi bär med oss men kanske inte tänker på. Var uppmärksam på deltagarnas reaktioner och ta ett gruppsamtal vid avslutningen om nödvändigt. Det är också helt okej att när som helst bryta en övning om det inte känns bra eller blir obekvämt. Genom att ledaren hjälper gruppen att hantera det på ett respektfullt sätt kan även obekväma situationer leda till något positivt som stärker tilliten. 

Namn+rörelse

Stå i en ring så att alla ser varandra. Var och en säger sitt namn och hittar på en rörelse samtidigt. Övriga härmar. Gå ett varv till när alla i kör uppre- par namnen. Sist kan ni gå en runda med bara rörelserna, eller ett super- snabbt varv.

Ropa namn

Ställ er en ring i par, axel mot axel men utan att hålla i varandra. Låt en person stå själv. Denne börjar ropa ett namn på någon i ringen, som ska försöka springa och bilda nytt par med den som ropade. När personen bredvid dig försöker springa ska du försöka fånga den så att den stannar kvar med dig. Du som fångar får inte flytta fötterna och jaga personen, utan ska bara markera genom att slänga armarna om den andre. Den som nu står själv ropar ett nytt namn, och så vidare. Påminn om att alla namn ska ropas och att alla ska få springa. Byt efter ett tag så att du springer på kompisens namn och fångar på ditt eget, det är svårt och roligt att försöka göra det vi just lärt oss tvärtom!

Om du tror deltagarna kan bli obekväma av den här typen av fysisk kon- takt, kan du ändra instruktionerna så att det räcker att lägga händerna på den andres armar eller axlar för att fånga. Då blir det mer ett symboliskt fångande än en omfamning.

 

 

 

Att bejaka varandras idéer är en av improvisationsteaterns fundament

Ja det gör vi!

Alla får ropa förslag på vad gruppen ska göra, och gruppen svarar alltid med att bejaka. En person i taget, vem som helst ropar “Vi rullar på golvet!”, “Vi är myggor!” och hela gruppen svarar “Jaa det gör vi!” varpå alla gör det som just sades. Håll ganska högt tempo, försök överrumpla impulsen att sluta genom att med ganska korta intervall ropa ut nya uppmaningar. Den här övningen är till för att släppa på spärrarna och bara göra, bara bejaka och hänga på.

Katt i torktumlare!

Alla står i en ring runt en person. Personen i mitten har en uppgift, och det är att få någon annan att ta dennes plats. Detta gör den genom att peka på en person och ropa olika kommandon. Ett sådant kommando är “Katt i torktumlare". Nu ska den person som fick kommandot göra kattrörelserna. Kamraterna på var sin sida gör torktumlarrörelserna. Om någon gör fel rörelse eller tvekar för länge byter den plats med personen i ringens mitt. 

 

Rörelserna för Katt i torktumlare: De två på sidorna vänder sig mot den som fick kommandot, sätter handflatorna mot en tänkt skakande torktumlare och brummar högljutt. Personen i mitten rör sina handflator i en vertikal cirkel och jamar ynkligt, som om katten satt inuti torktumlaren och åkte med runt.

 

Förstärk känslan

Alla står i en ring, ledaren ger en replik utan sammanhang, tex “Nu regnar det igen”. En person börjar genom att gå fram till någon och säga denna re- plik med en viss känsla. Den som är först väljer själv vilken känsla det ska vara, men börjar inte för starkt och tydligt. Nästa person ska gå fram till någon annan, säga exakt samma replik, med samma känsla som en tyckte att personen innan hade, men förstärkt. Repliken är densamma, inga ord ska läggas till eller tas bort, men känslan stegras hela tiden tills ni tycker att ni har nått max. Då byter ni replik och känsla och börjar om. Prova någ- ra olika!

  

Några uppvärmningsövningar...
Släpp loss på lika villkor...
Det var en gång... En övning i att berätta en historia tillsammans...


 

 

Med denna övning kan ni träna er grupp att improvisera fram en historia tillsammans. Alla bidrar med en liten del och historien tar form. Utmaningen ligger just i att endast bidra med en detalj som fördjupar eller för historien vidare. Konsten är att inte bestämma mer än så och lita på att man ändå är med och formar historien.

 

 

 

 

 



Sättet att bygga upp en historia enligt denna mall kan spåras ända till 1380 talet och har använts i muntliga historier på engelska sedan 1600-talet. Övningen i dess nuvarande form har utvecklats av Viola Spolin på 1940-talet. Hon anses vara improvisationsteaterns urmoder och utvecklade sin improvisationsteknik i sitt arbete med drama- och teater lekar med mindre bemedlade barn.

 

 

 

 

 

Då vi skapar en historia tillsammans gör vi det genom att bygga vidare på kamratens förslag. För att det ska bli en historia och inte en sillsallad krävs att vi lyssnar och samarbetar. Lyssnandet är grunden för allt.

 

Vi utmanar er att våga vara tråkiga när ni börjar träna på denna övning, då är det enklare att hitta en vändpunkt i historien. En vändpunkt är där historien tar en ny överraskande vändning. När ni jobbar tillsammans finns det inte en idé som är den bästa, utan det är vad ni gör av idee´rna tillsammans, som får historien att vakna till liv.  

 

Våga misslyckas, det händer att historien blir ologisk eller att någon blir inspirerad att vara så originell att historien spårar ut, med det är inte så farligt. Fastna inte i att försöka reda ut vems fel det var att historien kanske inte lyckades så bra som ni skulle vilja, skapa istället en ny och ta hjälp av exemplen här nere.

 

Historierna kan vara lite ”spretiga” speciellt i början när ni lär er att berätta tillsammans, viktigast är att lyssna till de föregående förslagen, bygga vidare och inkorporera dem i historien.

Att jobba tillsammans kan vara spännande och en känsla av att tappa kontrollen kan uppstå. Det här är bra att godta och respektera. Genom att respektera de känslor som uppstår kan ni göra ert klassrum till en trygg miljö där ni kan skapa tillsammans.

Hur gör man det? Vad kan man säga?

Pröva detta: Varje gång någon misslyckas säger alla

Yes, yes, yes!

Öva. Det kan bli ett verktyg i klassen där ni

bekräftar att det inte är farligt att misslyckas.

 

 

 

Genom drama och improvisationsövningar kan ni öva er på många saker, samarbete, dramaturgiskt tänkande, att våga släppa kontrollen, få tillgång och kunna använda er fantasi på ett kreativt och konstruktivt sätt och att lära er att lyssna på varandras förslag.

 

 

 

 



 

Förbered övningen genom att skriva varje rad på ett skilt papper. Sätt er i en ring och placera pappren på golvet så att ca. 7 elever åt gången ser dom. Bestäm vem som börjar första historien och säger första raden, ”Det var en gång…” andra raden sägs av nästa elev som sitter vänster om första eleven osv. Ni kan även se på videon där skådespelarna improviserar en historia tillsammans. När man berättar på detta sätt får alla plats, även de som behöver lite mera tid för att komma med sin ide till historien.

Ni kan t ex. diskutera vad som utgör en bra huvudperson, vilken slags omständigheter ni tycker att för en historia vidare och vilka sorters historier skulle ni vilja höra.

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

Exempel 1


-Det var en gång… (lägger en grund, en så kallad rutin. Vem handlar historien om, var utspelar sig den).
Exempel: ”Det var en gång en flicka som gick i en stor skola”.


-Varje dag… (berättar om huvudpersonens vardag, när allt är som det brukar vara).
Exempel: ”Varje dag tog flickan som hette Hertta metron till skolan.


-Men en dag… (beskriver något hände som förändrade huvudpersonens rutin, dennes vardag. Detta även kallat ett rutinbrott).
Exempel: ”Men en dag bestämde hon sig för att stanna hemma”.

Hur många gånger följande meningar sägs kan variera från historia till historia, beroende på vad den behöver. Vanligen 1-3 gånger, men fler kan ibland behövas.


-Och på grund av det… (berättar om konsekvensen av att huvudperson bröt rutinen).
Exempel: ”Och på grund av det fick hon kvarsittning”


-Och på grund av det… (-”-)
Exempel: ”Och på grund av det träffade hon en annan flicka som hette Rut”


-Och på grund av det…. (-”-)
Exempel: ”Och på grund av det ville Hertta ofta få kvarsittning”.

 

 

Avsluta historien med ”Och ända sen den dagen”



-Och ända sen den dagen… (beskriver vad rutinbrottet fick till stånd, huvudpersonens värld eller person har förändrats).
Exempel: Och enda sedan den dagen har Hertta och Rut varit bästa vänner och gör allt tillsammans”.

 

 

 

 

Exempel 2


-Det var en gång…
(lägger en grund, en så kallad rutin. Vem handlar historien om, var utspelar den sig).
Exempel: ”Det var en gång en gammal man med som bodde i ett litet hus”.


-Varje dag…
(berättar om huvudpersonens vardag, när allt är som det brukar vara).
Exempel: ”Varje dag gick gamla Olle, som han hette, samma väg till butiken och köpte en burk ärtsoppa som han ensam åt till middag.”


-Men en dag…
(beskriver något hände som förändrade huvudpersonens rutin, dennes vardag. Detta även kallat ett rutinbrott i improvisations sammanhang).
Exempel: ”Men en dag var hans väg till butiken avstängd eftersom staden utförde ett gatuarbete.”

(Hur många gånger följande mening sägs kan variera från historia till historia, beroende på vad den behöver. Vanligen 1-3 gånger, men även fler kan behövas för att sedan kunna avsluta med ”Och ända sen den dagen”).


-Och på grund av det…
(berättar om konsekvensen av att huvudperson bröt rutinen).
Exempel: ”Och på grund av det gick han en annan väg till och från butiken”.


-Och på grund av det… (-”-)
Exempel: ”Och på grund av det gick han förbi ett seniorhus var det satt många farbröder och tanter och åt mat tillsammans”.


-Och på grund av det… (-”-)
Exempel: ”Och på grund av det gick Olle in och satte sig och åt med de andra”.


-Och ända sen den dagen…
(beskriver vad rutinbrottet fick till stånd, huvudpersonens värld eller person har förändrats).
Exempel: Och ända sedan den dagen går Olle till seniorhemmet varje dag och äter tillsammans med de andra och behövde aldrig äta ensam mer”.
'

 

 



Som ni märker berättas historien i förfluten tid, det är beprövat att det är enklare att berätta historien i dåtid istället för presens. Och det lönar sig att hålla sig till korta meningar i början, för att sen ha möjlighet att förlänga dom när gruppen lärt sig övningen. Här några alternativ till hur man då kan byta ut första raden för att få till stånd variation och olika sorters historier.

-En gång för länge sedan…
-På andra sidan staden, i en lite by…
-Det fanns en tid när…


Och fjärde raden kan spontant bytas ut mot t.ex.

-Och det ledde till…
-Därför…



                                                                                  Vi önskar er fina historier!




 

Historia

-Hurdan är en bra huvudperson?

-Vilken slags omständigheter inspirerar?

-Vilka sorters historier skulle ni vilja höra?

Bra att tänka på...
Hur gör man övningen?

Källmaterial från Wikipedia och violaspolin.org

Kontakta oss

Publikarbetesbokningar - harriet.abrahamsson@ungateatern.fi
Biljettbeställningar - carola.blom@ungateatern.fi

© 2023 by On The Stage. Proudly powered by Wix.com

Barnteater är bäst!

Hälsar Teaterkaninen

  • Unga Teatern
  • Unga Teatern
  • Grey Facebook Icon